Nätoperatörstjänster verkar som nätoperatör för hög beredskap för kunder som använder säkerhetsnätet (Tuve). Affärsverksamheten baserar sig på etablerade och effektiva verksamhetsmodeller och processer. Med hjälp av dem kan verksamheten säkerställas under normala förhållanden, vid störningar under normala förhållanden och vid undantagsförhållanden.

År 2023 togs en ny informationssystemplattform i bruk. Ett centralt nytt system är ett verksamhetsstyrningssystem som används i alla skeden från kundbeställning till leverans och underhåll av tjänster. Det system som tagits i bruk möjliggör också kundernas självbetjäningsfunktioner. Dessutom möjliggör systemet nya kundservicefunktioner och avancerad rapportering. Systemmigrationer till den nya plattformen kommer att fortsätta 2024.

Utvecklingen av nätet och tekniken fortsatte enligt en långsiktig plan. Genom utvecklingsprogrammet tillgodoses både kundernas ökande kapacitetsbehov och tjänsternas kvalitet, beredskap och säkerhet förbättras.

Serviceplattformens täckning och nya kundanslutningspunkter genomfördes i den omfattning och enligt den tidtabell som överenskommits med kunderna. Den ökade användningen tryggar en övergripande säker datatrafik för hela användargruppen på ett kostnadseffektivt sätt. Säkra och tillförlitliga dataförbindelser är en central förutsättning för säkerhetsnätets kunder.

Bland händelserna under året kan också nämnas den långvariga affärsverksamhetsdirektören Ismo Viljanens pensionering i oktober.

På grund av säkerhetssituationen förbättrade vi beredskapen och funktionssäkerheten hos det nuvarande myndighetsnätverket Virve. Vi utarbetar en investeringsplan som baserar sig på den finansiering som anvisats i statsbudgeten och bedömer behovet av beredskapsåtgärder tillsammans med användarna av Virve. Vi började också genomföra investeringsplanen. Det skärpta säkerhetsläget beaktades också i Erillisverkots interna verksamhet och övningar samt i samarbetet med användarorganisationerna för Virve.

Vi har levererat Virve 2-datagränssnitt med prioriterande funktioner till myndighetskunder sedan slutet av 2022, och byggandet av bredbandiga Virve 2-kommunikationstjänster framskred under 2023. Virve 2-abonnemangen har största prioritet på marknaden, vilket säkerställer att Virve-tjänsterna har hög tillgänglighet och driftssäkerhet även i fortsättningen.

Betydande framsteg har gjorts när det gäller produktionskapaciteten hos Virve 2. Under årets första hälft lanserades Virve Paketti, som ersätter de nuvarande Virve-tjänsterna. Paketet omfattar prioriterade bredbandsdata-, gruppsamtals- och taltjänster. Gruppsamtalstjänsten stöder kommunikationen mellan det nuvarande nätverket och Virve 2 och möjliggör därmed en smidig övergång från Virve till Virve 2.

Under året togs också IoT-abonnemang och några olika modeller av Virve 2-terminaler i bruk. Fälttester av bredbandiga gruppsamtalstjänster fortsatte och användartester inleddes också. Arbetet med att bygga upp Virve 2-terminalhantering och en miljö för hantering av SIM-kort framskred.

Projektplanen Virve 2 uppdaterades sommaren 2023 särskilt i fråga om aktiviteterna under övergångsperioden. Idrifttagningen av den nya tjänsten i nära samarbete med myndigheterna och de övriga användarorganisationerna är en central del av projektet. Under året producerade Erillisverkots projektteam stödmaterial för idrifttagningen av Virve 2 och kundstödet, bland annat för delområdena ekonomiplanering, rapportering och testning. Myndighetsanvändarorganisationerna utarbetade i enlighet med styrningen i finansministeriets planeringsbrev ämbetsverkens planer för idrifttagning av Virve 2 och som baserade sig på Erillisverkots anvisningar.

Under de närmaste åren testar och provanvänder Virve-användarorganisationerna Virve 2-tjänsten, varefter användarna kan börja använda de nya tjänsterna. Målet är att idrifttagningen av Virve 2 utförs i nära samarbete med kunderna före utgången av år 2028. Under övergångsfasen fungerar det nuvarande Virve och Virve 2 parallellt och gruppsamtalstjänsterna för båda tjänsterna fungerar tillsammans för att stödja en smidig övergång.

I fråga om utvecklandet av funktionssäkerheten hos Virve 2 söktes ett funktionellt, tekniskt, ekonomiskt och upphandlingstekniskt lämpligt sätt att förbättra reservtiden för Virve 2-basstationer. Under slutet av året gjordes betydande framsteg i arbetet.

Dessutom fortsatte vi det nära internationella samarbetet, av vilket det viktigaste är samarbetet mellan de nordiska myndighetsoperatörerna. Genom samarbetet är det möjligt att påverka bland annat marknaden för terminalutrustning, för att terminalutrustning som lämpar sig för fältanvändning ska kunna fås ut på marknaden.

Säkerhetsmolnstjänsten, som helt och hållet producerats i Finland för Erillisverkot, nådde betydande milstolpar 2023. I fråga om kravöverensstämmelsen för TL4, Katakri och Tuve uppnåddes den nivå som behövdes och på basis av den utfärdade finansministeriet ett beslut. Detta gör det möjligt att ansluta de informationssystem som placerats i Säkerhetsmolnet till säkerhetsnätet.

Den tekniska plattformen för säkerhetsmolnstjänsten, kontroll- och övervakningsmiljön samt processerna för tjänsteproduktionen utvecklades systematiskt under året. I och med att den andra datorhallen tas i drift kan vi erbjuda geografisk fördubbling av kundbelastningar och verifieringar. Utvecklingsarbetet fortsätter i början av 2024. Dessutom gör vi självutvärderingar inom olika delområden och säkerställer att de korrigerande åtgärderna är heltäckande genom granskningar som utförs av en extern revisor. Tack vare dessa kan vi ansöka om ett nytt tidsbundet beslut om anslutning till Säkerhetsmolnet våren 2024.

Erillisverkot och Valtori har undertecknat ett avtal om samarbete som baserar sig på finansministeriets samverkan som gäller drifts- och kapacitetstjänster samt tjänster för hantering av mobil kommunikation. Samarbetet omfattar leverans av säkerhetsmolnstjänsten till säkerhetsnätets Tuve-kunder och branschoberoende kunder så att Erillisverkot är Valtoris underleverantör. Erillisverkot fortsätter också sitt traditionella direkta samarbete med nuvarande och nya kunder.

Erillisverkot inledde upphandlingen för att genomföra den nya molnplattformslösningen med egna datakommunikationslösningar för de datorhallar som de själva förvaltar samt för att producera användartjänster för den nuvarande säkerhetsmolnlösningen. Syftet med detta är att säkerställa kostnadseffektiviteten och skalbarheten hos Säkerhetsmolnstjänsten samt tjänstens genomförbarhet, så att vi kan tillgodose kundernas behov och göra det möjligt att använda offentliga molntjänster via samma tjänst. På så sätt främjar vi en övergång till molntjänster inom statsförvaltningen. Avtalen om konkurrensutsättning i anslutning till upphandlingen undertecknades vid ingången av 2024.

Erillisverkots föregångare till Säkerhetsmolnet Lioncloud 1 kunde avvecklas sommaren 2023, när kunderna hade flyttats till den nya Säkerhetsmolnplattformen. Kundrelationer utanför den anknutna enheten överfördes också genom företagsförvärvet till Cinia Ab:s serviceplattform.

Den långsiktiga tekniska färdplanen och planerna för säkerhetsmolnstjänsten fram till 2030 beaktar inte bara ny teknik utan också energieffektivitet, artificiell intelligens, ökad beräkningsförmåga och beredskap för nya slags hot.

Erillisverkots fastighetsaffärsverksamhet, tjänster som fokuserar på uthyrning och drift av tekniska lokaler under jord och verksamhetslokaler har placerats i dotterbolaget Leijonaverkot Oy. Det finns sammanlagt 18 fastigheter runt om i Finland.

Underjordiska anläggningsskydd bildar stommen i Leijonaverkots fastighetsportfölj. I anläggningsskydden har det byggts teleproduktion, datahallar och lokaler samt infrastruktur som betjänar dessa. Certifierade tjänster, dubbla system och kontinuerlig testning säkerställer kontinuitet och säkerhet i verksamheten. Särskild uppmärksamhet har fästs vid objektens energieffektivitet och utsläppsfrihet, och investeringarna för att utveckla dem fortsätter också 2024. De genomförda investeringarna gällde bland annat återvinning av spillvärme, värmepumpsprojekt, byggande av solkraftverk samt projekt för reparation av fasader.

Leijonaverkots kundkrets fortsatte att expandera. En av de viktigaste orsakerna är det skärpta säkerhetsläget, som har drivit företagen och myndigheterna att noggrannare än tidigare förbereda sig inför framtiden. Företagen har insett behovet av att säkerställa kontinuiteten i sin kritiska verksamhet under säkra förhållanden. Detta märks särskilt i den ökade efterfrågan på väl skyddade lokaler som vi kan erbjuda både personal och IKT-system. Investeringar i säkerhet och beredskap har blivit en central del av företagens och myndigheternas strategi.

Strukturomvandlingen inom teleproduktionen och det minskande lokalbehovet har gjort det möjligt att utnyttja de lokaler som frigörs för nya ändamål. Leijonaverkot har i de lokaler som frigörs i skyddsrum byggt lokaler och utrustningssalar som nya kunder kräver. Detta har varit kostnadseffektivt, eftersom de nya aktörerna har kunnat utnyttja de befintliga systemen för säkerhet och kontinuitetskontroll.

De verksamhetshus som bolaget äger är också specialfastigheter. De har alla funktioner som är väsentliga med tanke på samhällets telekommunikation, särskilda datakommunikationsförbindelser och system för att säkerställa kontinuiteten, såsom reservkraftsystem, för att trygga verksamheten vid strömavbrott. Våra kunder i normala lokaler kan utnyttja fastighetens särdrag, och till vissa delar består vår kundkrets av samhälleliga och offentliga aktörer.

Under 2023 genomfördes rekordmånga investeringar i de tekniska lokalerna. En del av investeringarna handlade om byggnad av nya kundlokaler, till exempel datacentraler, telecentraler och säkra verksamhetslokaler. En del av investeringarna omfattade om- eller utbyggnad av existerande system. Exempel på investeringar som syftar till att förbättra säkerheten är bland annat förnyelse av säkerhetssystem på olika platser samt uppdatering av utrustning i befolkningsskydd.

De tekniska lokalernas säkerhet, beredskap och tillgänglighet var fortsättningsvis på en god nivå. Beredskapen för störningssituationer beaktades särskilt genom tester och övningar också i enlighet med nya hotbilder.

De senaste årens förändrade verksamhetsmiljö, först coronapandemin och sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina, har avsevärt ökat behovet av ledning genom lägesbild och system som stöder den. Krivat är ett system för lägesbilder och en samarbetsplattform som upprätthålls av Erillisverkot. Krivat är samtidigt också ett samarbetskoncept som förbättrar det tväradministrativa och sektorsövergripande samarbetet i samhället. Krivat skapar en kommunikations- och lägesbildsmiljö för ledningscentraler och kontrollrum för att påskynda återhämtningen från störningssituationer.

Det viktigaste Krivat-evenemanget 2023 var Tuve-godkännandet av tjänsten genom ett tidsbundet beslut om ibruktagande. Beslutet, som för sin del formaliserar Krivats ställning som lägesbildstjänst, gör det också möjligt för de kritiska säkerhetsmyndigheterna att ansluta sig till Krivat.

I slutet av året inleddes dessutom en reform av Krivats förvaltningsmodell, som blir klar i början av 2024. Den kommande förvaltningsmodellen kommer att förbättra Krivats serviceutveckling och utvidga användningen av tjänsten till olika samhällssektorer.

Samhällets beroende av fungerande infrastruktur är obestridligt. När det uppstår behov av planering, ansökan om placeringstillstånd, byggande eller rivning av ett gammalt objekt, är det ytterst viktigt att utreda objektets positionsdata hos Johtotieto innan arbetena inleds. I utredningsobjekten finns ofta redan befintlig infrastruktur i luften, under marken och i vattendragen, eftersom flera hundra tusen kilometer infrastruktur har installerats under de senaste årtiondena. I Johtotietos tjänst ingår alla nättyper, inklusive nät för el, kommunikation, naturgas, vatten, trafik och fjärrvärme.

Johtotieto behandlade också hundratusentals händelser 2023 via både utredningar om positionsdata och vår fysiska tjänst för gemensam visning. Det allt mer accelererande landsomfattande fiberbyggandet har också avsevärt ökat analysen av lokaliseringsuppgifter hos Johtotieto. På så sätt bidrar Johtotieto genom sin egen verksamhet till att förebygga skador på samhällets kritiska infrastruktur.

Vår service fortsatte att öka 2023, och bland annat vår sektor för vindkraft och optiska fibrer stärktes med nya kunder. Dessutom har vi fortsatt och utvidgat vårt starka kunnande och samarbete också till myndighetsfältet.

Den ökade betydelsen av säkerheten, i synnerhet cybersäkerheten, under året syntes också hos oss som en effektivisering av uppföljningen av lägesbilden samt som ett ökat samarbete och informationsutbyte med centrala intressentgrupper.

Vi centraliserade våra experter på teknisk utveckling och säkerhet (inklusive cybersäkerhet) till den nya enheten för teknik och säkerhet. Detta ökar kostnadseffektiviteten i vår verksamhet och effektiviserar resursanvändningen. Det säkerställer också att säkerheten och cybersäkerheten beaktas i den tekniska forskningen och utvecklingen. Trots den korta verksamhetstiden kan fördelarna med centraliseringen redan tydligt skönjas.

I trendöversikten över säkerhetskritisk teknik utredde vi varför myndigheternas övergång till 5G-eran har tagit lång tid: införandet av ny teknik har bromsats upp av de särskilda krav i den säkerhetskritiska omvärlden som gäller till exempel informationssäkerhet, tillgången till tjänster och tjänsternas tillförlitlighet samt beredskap.

Utvecklingen av tjänsten Galileo PRS, som används för satellitpositionering, fortsatte med Traficom. Också verksamhetsmodellen för privatnätens, dvs. de egna mobilnätlösningarnas roll som en del av Erillisverkots Virve 2-affärsverksamhet färdigställdes. Dessutom följde vi kontinuerligt den tekniska utvecklingen inom olika affärsområden, deltog i standardiseringen av kritisk kommunikation och samarbetade kontinuerligt med andra aktörer inom kritisk kommunikation.

Erillisverkots verksamhet har stor samhällelig betydelse och påverkar många olika intressentgrupper. Vi vill föra en aktiv och öppen dialog med både våra kunder och andra intressentgrupper. I fortsättningen vill vi vara en mer verkningsfull samhällelig aktör och tankeledare inom fältet kritisk IKT.

Utgångspunkten för Erillisverkots kommunikation är att varje anställd hos Erillisverkot är kommunikatör och för bolagets kommunikationsmål vidare genom sin egen verksamhet. År 2023 inleddes en varumärkesreform i bolaget i syfte att skapa ett varumärke som är trovärdigt, distinkt och förmedlar bolagets värden. Varumärket avspeglar tjänster och verksamhet både för kunderna och för våra egna anställda. I samband med reformen tog man ett starkare grepp om ledning genom varumärket och genomförde en strategisk, modern varumärkeshandbok som är lätt att följa för alla våra anställda. Vårt sätt att agera enligt varumärkeshandboken omsätts i praktiken under våren 2024.

År 2023 var Erillisverkot en av arrangörerna vid det internationella evenemanget Critical Communications World 2023 (CCW). Evenemanget ordnades för första gången i Finland och samlade en rekordpublik, 6 000 deltagare, till mässcentret i Helsingfors. Erillisverkots kund- och teknikdag ordnades inom ramen för CCW. Dessutom ordnade bolaget i november ett evenemang för beslutsfattare och påverkare på evenemanget Erillisverkot Forum (NPS 84) i Lilla Finlandia i Helsingfors. Vi deltog också i olika kundevenemang och mässor, såsom Kommunmarknaden och Valtio Expo.

På grund av Erillisverkots specialuppgiftsroll och samhälleliga ställning får vi begäranden om utlåtande som gäller till exempel olika säkerhets- och myndighetsnätshelheter samt andra aktuella teman inom branschen. Beredningen av olika ställningstaganden och utlåtanden utförs omsorgsfullt. För oss är det viktigt att utlåtandena är i linje med specialuppgiften och riktlinjerna för affärsverksamheten och att kommunikationen är tydlig, faktabaserad och konsekvent.

De kanaler som beskrivs i tabellen används för att kommunicera med intressentgrupperna om kritiska orosmoment. Dessutom har intressentgrupperna en rapporteringskanal för rapportering av misstankar om missbruk. Orosmoment som framkommit i kunderfarenhetsenkäten har behandlats av koncernens ledning.

Erillisverkot använder en hanteringsmodell för strategiska kundrelationer. Modellen styr vårt samarbete med ramavtalskunderna. Modellen möjliggör ett fördjupat och standardiserat samarbete som säkerställer en hög servicenivå för kunderna. Fortlöpande utveckling av verksamheten är en del av modellen, så att det blir möjligt att tillgodose kundbehoven vid rätt tidpunkt.

Erillisverkot genomförde en årlig undersökning av kundupplevelsen i september och oktober, och 401 personer svarade på undersökningen. Poängen för nettorekommendationer (NET Promoter Score, NPS) steg till utmärkta +48 poäng (2022 +43).

Undersökningen visade också att 55 procent av respondenterna är väl förtrogna med Erillisverkot och dess tjänster, vilket är en viktig faktor när det gäller att upprätthålla kundlojalitet. Tillförlitlighet och hållbarhet kopplas fortfarande starkt samman med Erillisverkot. Den mest kända av våra tjänster är myndighetsnätverket Virve.

Kundnöjdhetsindexet för kundservice (CSI) har hållits på 76 poäng (2022: 76) och CSI för tjänster har stigit till 77 poäng (2022: 74). Snabbheten i kundservicen och uppdateringen av tjänsterna blev prioriterade utvecklingsobjekt i undersökningen.