Åland intensifierar myndighetssamarbetet – nya polishuset och Virve har en nyckelroll
Trots att litenheten på Åland är guldvärd – det att alla känner alla och att hjälpen ofta bara är ett telefonsamtal bort – behöver räddnings-, larm- och brottsbekämpningsmyndigheterna ännu bättre gemensamma verksamhetsmodeller.
Myndighetssamarbetet utvecklas hela tiden och i framtiden kommer Johan Ehn, chef för Alarmcentralen, polismästare Johan Pawli och kommissarie Tommy Thörnroos med personal att arbeta under samma tak.
”Alarmcentralens flytt förenar oss. Ju effektivare teknik vi har till vårt förfogande, till exempel de bredbandiga Virve-tjänsterna, desto bättre”, säger Johan Ehn.
Ny teknik ger nya möjligheter och gör verksamheten effektivare, men kräver samtidigt ekonomiska satsningar.
”Den eviga frågan är hur vi med våra resurser kan hänga med i de tekniska innovationerna. Smärtfria teknologiska funktioner är avgörande”, säger polismästare Johan Pawli.
Åland är unikt
Åland är på många sätt ett säreget fall jämfört med det finländska fastlandet, så även när det kommer till implementeringen av myndighetsnätet Virve. Historiskt sett provkördes nuvarande Virve först på Åland och i Lappland.
”Åland har haft en positiv inverkan på Virves historia, och så lär det se ut även framöver. Tack vare litenheten och de personliga kontakterna går allt lite snabbare och enklare här än på andra ställen”, konstaterar Tommy Thörnroos.
Bildöverföringsfunktionen är till exempel viktig i liknande situationer som Alfrida.
Stormen Alfrida drabbade Åland 2019 och lämnade starka spår efter sig. Det blev en påminnelse till åländska myndigheter att fortlöpande bygga upp hållbara kommunikationssystem. Johan Ehn ser därför förväntansfullt på kommande Virve-tjänster.
”Bildöverföringsfunktionen är till exempel viktig i liknande situationer som Alfrida. Då kunde jag inte föreställa mig hur omfattande förödelsen var innan jag åkte ut på fältet för första gången.”
”Det är viktigt att lägesbilden uppdateras i realtid för att det ska gå att följa med händelseutvecklingen minut för minut”, tillägger Thörnroos.
Trion återkommer till det faktum att Åland är unikt, men under en viss tid på året påminner ölandskapet om städerna på fastlandet – nämligen under sommarens högsäsong. Åland har drygt 30.000 invånare, och under turistsäsongen mångdubblas befolkningen som besöker eller passerar ön.
”Belastningen är verkligen stor då, så det ska bli intressant att se hur det tas i beaktande i framtidens Virve”, säger Thörnroos.
Nytt polishus efter årsskiftet
I januari 2022 ska det nya polishuset på Strandgatan i centrala Mariehamn stå klart. Verksamheten kommer igång under våren.
”Vi får en högre driftsäkerhet och kan utnyttja personalresurserna tillsammans. En stor del av vår personal kommer att gå i pension snart, och därför är det bättre att gå ihop för att enklare kunna rekrytera ny personal och sy ihop verksamheten”, säger Johan Ehn.
”Det är brist på nödcentralsoperatörer i Finland som kan svenska. För att Alarmcentalens verksamhet ska fungera har man introducerat en nödcentralsoperatör från Finland och en från Sverige i det lokala arbetet – tillsammans med hela den övriga personalen som utbildats på arbetsplatsen. Vi har rekryterat våra förmågor efter hand under årens lopp”, säger Ehn.
Egen räddningslag – polisen lyder under finsk lag
Alarmcentralen på Åland tar emot cirka 20 000 samtal per år, medan till exempel antalet samtal som kommer till Åbo nödcentral är över en halv miljon. På Åland arbetar sex nödcentralsoperatörer, och lokalkännedom är viktigt i deras arbete.
Åland har en egen räddningslag, men polisverksamheten lyder under finsk lag. När Alarmcentralen flyttar till det nya polishuset och därmed slås ihop med polisens jour är tanken att man ska kunna samarbeta och svara på varandras samtal.
”Det förutsätter att bägge parter har lika goda kunskaper och färdigheter”, säger Johan Ehn.
Samarbete med Sverige
Alarmcentralen på Åland strävar även efter att utveckla samarbetet med Finland och Sverige. Alarmcentralen har till exempel redan kontakt med Nödcentralsverket i Finland, vars ERICA-system bygger på samma tekniska plattform som Ålarm-systemet som används på Åland.
Förhoppningsvis kan de åländska nödcentralsoperatörerna få möjlighet att åka till fastlandet och se hur organisationen ser ut där, konstaterar Johan Ehn. Att utbyta erfarenheter med den svenska sidan är förstås lite lättare med tanke på språket.
”Oavsett är det viktigt för oss att följa med den tekniska utvecklingen och dra nytta av den även hos oss.”
